Växthus vs Container: Hur ser kalkylen ut?

Jordmån har jämfört kalkylerna för växthusodling och containerodling. I grundscenariot når växthuskalkylen break-even vid ett pris motsvarande 12,50 kr/basilikaenhet. Motsvarande nivå i containersystemet är 13,30 kr. Nedan följer ett antal tankar och reflektioner med anledning av skillnaderna mellan kalkylerna.

Växthusodling

– Växthusodlingens kalkyl bygger på en s.k. normalkalkyl från Jordbruksverket där alla kostnader har fastställts av Jordbruksverket och återspeglar odling av ekologisk basilika i ett växthus någonstans i Mellansverige.

– Den levererade produkten är basilika i kruka vilket ger fördelen att den kan lagerhållas.

– Markkostnaderna har beräknats till 3 kronor per m2 och år, vilket motsvarar 30 000 kr per ha och år.

– Växthusodlingen räknar med 10 procent produktionsbortfall.

 

Containerodling

– Containerodlingen bygger på en modifiering av FutuFarms kalkyl.

– I containersystemet produceras hälften av vad som produceras i växthuset men systemet använder bara en tiondel av ytan. Hur logistik och arbetsmiljö påverkar effektiveten när så stora produktionsvolymer hanteras på så liten yta är dock frågor som återstår att besvara.

– Kalkylen tar inte heller hänsyn till investeringar i lokaler och maskiner för skörd och paketering av produkterna. Om skörden ska flyttas vintertid för förpackning krävs dessutom varmhållning vi minusgrader.

– Containerodlingen levererar en avskuren produkt vilket ger besparingar på jord och krukor men kräver snabb leverans till slutkunden. I växthussystemet säljs produkten inklusive kruka, vilket ger längre lagringsbarhet men högre kostnader för insatsvaror.

– FutuFarms räknar med ett produktionsbortfall på 5 %. Kalkylen bygger på att fröerna har en högre groddbarhet än normalt. Erfarenheterna från de 170 containerodlingar som finns världen över stödjer det låga bortfallet.

– Containerlösningen är mobil, vilket ger fördelen att produktionen kan flyttas till den plats där varan ska konsumeras, men flexibiliteten kostar. Attraktiva uppställningsplatser i urban miljö är sällan gratis och behovet av el- respektive vattenförsörjning ställer särskilda krav på uppställningsplatsen. Vi har här räknat på 200 kronor per m 2 och år vilket är dubbelt så mycket som tomträttsavgälden till Stockholms stad i närförort som tex. Bromma och Johanneshov.

– Energiförbrukningen per såld enhet ger 30 procent lägre kostnader för containerodlingen, jämfört med växthusodlingen. Utgår man däremot från kostnaden per kvadratmeter blir kostnaden närmare tre gånger högre i containerodlingen.

 

FutuFarm introducerar containerodling i Norden

I Europa finns i dagsläget ett 10-tals containerodlingar. FutuFarms vill nu introducera sådan odling också i Sverige. Efter trettio år inom reklam och media var…

12 miljoner krukor på 2 hektar

"Vi känner av att det är något som händer nu och stadsodling är väldigt hajpat, men de som väljer att köpa från stadsodlingar väljer på andra premisser än de gamla vanliga som kvalitet och pris".

Internationella aktörer leder utvecklingen

Den amerikanska investeringsplattformen Agfunder har under de senaste fem åren noterat ett kraftigt inflöde av nya företag och stärkt investerarintresse inom agtech. Begreppet spänner över en rad…

Hur påverkas etablerade trädgårdsföretag av stadsodlingar?

Stadsodlarna tar idag ut premiumpriser för sina produkter jämfört med detaljhandeln. Sannolikt utvecklas ett nytt premiumsegment som komplement till dagens konventionella och ekologiska sortiment.