Trendbrott: Den svenska bondens andel av matkronan ökar

Begreppet matkronan avser konsumenternas livsmedelsinköp från butiker och webbhandel och beskriver hur stor andel av det konsumenterna lägger på livsmedel som marknadsaktörerna tar del av. Under 2017 ökade den svenske bondens andel vilket är att betrakta som ett trendbrott.

Den fallande andelen bröts 2017

Vid Sveriges inträde till EU 1995 var den svenske bondens andel av matkronan 17,2 procent, en andel som sedan minskat fram till 2016, då 8,7 procent. Den svenska livsmedelsindustrins andel har utvecklats på ett liknande sätt och minskade från 20% till 11% under samma period.

Samtidigt fördubblades importandelen, det vill säga partihandel, livsmedelsindustri och bönder i andra länder från 18 procent till 37 procent. Det är således en ökad import av livsmedel som gör att den svenske bondens och den svenska livsmedelsindustrins andel av matkronan minskat 1995–2016.

För 2017 konstateras ett trendbrott när den svenska bondens andel ökar till 9,2 procent.

 

Tydlig ursprungsmärkning gynnar svenska livsmedel

Bakomliggande orsaker till trendbrottet är ett ökande konsumentintresse för matens ursprung tillsammans med förbättrad märkning av svenska produkter. Detta sker bland annat genom företaget Svenskmärkning AB vilka har som syfte att hjälpa intresserade konsumenter att hitta svenska produkter, samt att hjälpa företag att nå dessa konsumenter. Märkningen är frivillig för de företag som vill märka sina produkter med någon av märkningarna ”Från Sverige”, ”Kött från Sverige” eller ”Mjölk från Sverige”.

Utveckling i linje med livsmedelsstrategin

Om konsumenternas intresse för och möjlighet att välja produkter med svensk råvara fortsätter att öka kommer såväl den svenska bonden som den svenska livsmedelsindustrin gynnas på sikt. Detta ligger helt i linje med den svenska livsmedelsstrategins målsättningar om en konkurrenskraftig livsmedelskedja mot slutåret 2030.

“Livsmededelsstrategins huvudsakliga syfte är att öka produktionen, bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja, öka sysselsättningen, exporten, innovationskraften och lönsamheten samtidigt som relevanta miljömål nås”

Källa: En livsmedelsstrategi för Sverige, Regeringens handlingsplan

 

Artikeln är baserad på rapporten ”Vem får vad 2018” som tagits fram av Lantbruksekonom Lars Jonasson, Agr Dr, på uppdrag av LRF 2018.

Rapporten i sin helhet hittar du här:

https://www.lrf.se/foretagande/omvarldsbevakning/matkronan/

Lokal mat och dryck i fokus när LRF startar ny branschavdelning

Lokal livsmedelsförädling är en av de branscher inom de gröna näringarna där omsättningen ökat mest de senaste åren. Som en följd av detta bildades i…