Tekniken är inte ny!

Det talas mycket om hydroponisk odling och vertikalodling som vore det ny teknik. Men skiftet från jordodling till hydroponisk odling började redan på 50-talet och slog igenom stort på 70-talet. 100 % av svensk, konventionell växthusodling av köksväxter sker idag med hydroponisk odling. Så vad består det nya av?
Jordmån kontaktade Karl-Johan Bergstrand på SLU för att få veta mer. Han forskar och undervisar i växthusodling, odling i kontrollerat klimat med artificiellt ljus, gödsling och hydroponik.

– Det nya är att utvecklingen inom belysningsteknologin har gjort det mer ”rimligt” att odla med bara konstljus.

Hur skulle en tidslinje som visar tekniska framsteg fram till idag se ut?

1930-tal: Konstljus

1960-tal: CO2-gödsling

1970-tal: Från jordodling till hydroponisk odling. Stort genombrott för konstljus.

1980-tal: Datorstyrning. Samtidigt utvecklades odlingssystemen med nedläggningsmetoden för tomatodling, rullbord/mobilbord/roulettesystem för krukodlingar, i kombination med högre och större växthus med förbättrade interntransportsystem.

Finns det olika grader av hydroponisk odling?

– Ja, det finns allt ifrån ren vattenodling, där växten växer i näringslösning, till odlingar där växten får en näringslösning men växer i ett substrat t ex pimpsten eller stenull.

Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med de olika varianterna av hydroponisk odling?

– Detta är svårt att svara generellt på, man anpassar sitt odlingssystem främst efter vilken växt som odlas och därför ser det olika ut.

Det framhålls att stadsodlarnas odlingssystem förbrukar betydligt mindre vatten än vad man generellt gör inom växthusodlingen.

– Odlar man i en kontrollerad miljö där man avfuktar luften aktivt kan man ju återvinna kondensvattnet, troligen är det detta som åsyftas.

Vertikal odling är också en företeelse som är mycket omskriven idag, är det också en gammal teknik?

– Idén som sådan har funnits länge men blivit aktualiserad i och med utvecklingen inom belysningstekniken.

Når man en högre produktivitet genom att odla vertikalt?

– Det beror på hur många lager man har – enkel matematik säger två lager = dubbel produktion jämfört med ett lager. Produktiviteten per kvadratmeter odlingsyta blir inte bättre.

Vad är fördelarna respektive nackdelarna med vertikal odling?

– Fördelarna är att man kan odla mer på mindre yta. Nackdelarna är att man blir helt beroende av konstljus vilket ger högre energiåtgång. Det blir också en högre investeringskostnad.

– Vad som kan odlas är också en begränsning. Vertikal odling passar sig för kryddor, sallat och skott/mikrogreens, alltså i princip ”kryddor och garnering”. Att tala om ”livsmedelsförsörjning” och ”food”, ”farming” och ”agriculture” i dessa sammanhang är lite vilseledande tycker jag.

Spaning – Odling av fisk och grönt i hyresfastighet

Stockholmshem påbörjar försök med odling av grönsaker och matfisk i en hyresfastighet i Solberga, ett bostadsområde i södra Stockholm. Dagvattnet ska tas tillvara och användas…

Hur påverkas etablerade trädgårdsföretag av stadsodlingar?

Stadsodlarna tar idag ut premiumpriser för sina produkter jämfört med detaljhandeln. Sannolikt utvecklas ett nytt premiumsegment som komplement till dagens konventionella och ekologiska sortiment.

FutuFarm introducerar containerodling i Norden

I Europa finns i dagsläget ett 10-tals containerodlingar. FutuFarms vill nu introducera sådan odling också i Sverige. Efter trettio år inom reklam och media var…

Stadsodling – en pusselbit i matförsörjningen

När Grönska startades för några år sedan var tanken att producera grönsaker och örter som är hållbart och lokalt producerade och som skulle bidra till att minska importen samt kapa leden från producent till konsument.