Stadsodling: Uppstickare eller utmanare?

Alla pratar om hydroponisk och vertikal odlingMed ny teknik ska stadens befolkning bli självförsörjande. Är det möjligt? Är tekniken så ny egentligenKan det verkligen löna sig att odla på små ytor och utan naturligt ljus? Och om det gör det vad händer då med de etablerade växthusodlingarna?

Frågetecknen hopar sig i samma takt som växterna staplas på höjden i källarlokaler inne i stan. Ganska självklart med tanke på att det är en ny företeelse som förutspås förändra vårt sätt att tänka och agera kring mat. Jordmån har tittat på närmare på stadsodling som ska ske inomhus och utan naturligt ljus, ställt frågorna, jämfört kalkylerna och gjort analysen.

Tekniken att odla växter i näringslösning istället för jord är inte ny. 100 % av svensk, kommersiell odling av grönsaker i växthus sker idag med olika grad av hydroponisk odling. Men allt går inte att odla i näringslösning. Det som kan produceras i stan är i huvudsak kryddor och garnering men utvecklingen går framåt och stadsodlingen sneglar på andra produkter som t ex kål som har ett högre kaloriinnehåll. Vertikal odling är däremot mindre använd i Sverige.

Hur är det då med lönsamheten? På pappret ser stadsodling och växthusodling ut att vara ganska jämbördiga vad gäller lönsamhet. Men det finns fortfarande vissa osäkerheter i stadsodlingens kalkyler när det gäller förväntade produktionsnivåer, logistikkostnader, energikostnader och lokal -eller markkostnader.

Teoretiskt har vertikal odling potential att kraftigt öka produktiviteten per ytenhet och utmana föreställningen om att matproduktion kräver tillgång till stora landarealer men priset för lokaler eller mark kan skifta väsentligt beroende på var anläggningen förläggs. Stadsodlingen är också beroende av att automatiseringen utvecklas eftersom systemen inte är gjorda för mänsklig arbetskraft utan robotar. Därför är även kalkylen för arbetskraftskostnader osäker.

Hållbarhetsaspekten då? Där vinner väl stadsodlingen? Det är inte säkert. Å ena sidan sker odlingen i slutna system där det är möjligt att ha koll på insatsvaror, odlingsmiljö och återanvända såväl näringslösningar som vatten. Å andra sidan riskerar koldioxidavtrycket per producerad mängd grönsaker att bli högre i vertikala system som använder artificiell belysning istället för solljus. Att förlänga odlingssäsongen med LED-belysning kan generera ett minst lika stort klimatavtryck som att frakta grönsakerna flera hundra mil.

Hur påverkas då de etablerade växthusodlingarna av odlingar på höjden inne i stan? De kommer behöva möta marknadens frågor om spårbarhet och miljöavtryck. Och om automatiseringen tar kliv framåt, ytorna i staden finns att tillgå till låga priser och stadsodlingarna kan leverera avsevärt större volymer kan det sätta press på det etablerade. Men än så länge är det fortfarande importen som är de etablerade odlarnas största konkurrent.