Stadsodling – hållbart eller ej?

– Det är just det som är problemet, säger Jan Eksvärd, expert på hållbar utveckling kopplad till jordbruk. Det finns i dagsläget inte några vetenskapligt grundade fakta där dessa typer av odlingar jämförs ur ett livscykelperspektiv.

När det gäller stadsodling konstaterar han att det har funnits länge och på många olika platser i världen, men att det för närvarande är en tydlig utvecklingsfas mot mer tekniskt baserade odlingslösningar.

– Som containerodling; det kan fungera bra i exempelvis Norrland på vintern där det finns billig vattenenergi. Det kan ge grönt till den lokala ICA, men jag tror inte att containerodling är bäst på att till exempel försörja Stockholmsområdet på grönsaker och andra livsmedel säger Jan Eksvärd.

Han ger räkneexemplet att idag odlas ca 2,5 miljoner hektar åkerareal i Sverige, vilket kan försörja 13 miljoner invånare om vi odlar mer potatis, baljväxter och rotfrukter. Beräknat på detta behövs 400 000 hektar för att försörja Stockholms 1,5 miljoner. Det vore intressant om man översatte de 400 000 hektar till odlingscontainers enligt Freight Farms. Är det görbart?

– Nej det är det inte. Det odlas inte potatis och spannmål eller andra energi och proteingrödor i containrarna. Det är mest plockgrönt.

Samtidigt ser han en möjlighet att vid stadsodling använda spill från tätorterna, såsom spillvatten, värme från ventilation, koldioxid från kontor och växtnäring som kväve och fosfor för att odla örter.

När det gäller stadsodling ser han andra fördelar, men även några nackdelar.

– Det ger möjlighet att odla på tomma ytor i staden samtidigt som det ger glädje i att plocka. Det ger också en förståelse för odling och problematiken kring denna. Däremot kan det kanske bli problem med stadens luftföroreningar. Dessutom kräver viss stadsodling LED-lampor. Det är en energimässig kostnad.

– Sedan har vi stadsodling på höjden, som har sina utmaningar ekonomiskt och praktiskt.

– Sett ur synvinkeln klimatpåverkan konstaterar Jan Eksvärd att den blir lägst om den enskilda individen odlar sin egen morot, men att alla inte vare sig är roade eller har tid och plats. Frilandsodling har fördelen av att kunna tillvarata solenergin, medan växthus som är uppvärmda med spillvärme och förnyelsebar energi är klimatsmarta och ofta energieffektiva.

– Här är det dock ett problem att det saknas ekonomisk transparens om man vill jämföra de olika odlingssätten för att se vilka som passar bäst på vilken plats och situation, säger han och fortsätter:

– Men det är roligt att det kommer nya och ibland spektakulära odlingssätt och att vi tänjer på gränserna. Jag säger testa och kör, men fräls inte världen innan vi har sett långsiktiga resultat.

En fråga som Jan Eksvärd tycker är särskilt viktig med koppling till hållbarhet och odling är Sveriges utsatthet vid exempelvis krig. Landet är i princip endast självförsörjande på spannmål, morötter och mjölk.

– Vi har inga lager och mat produceras på andra platser än där folk bor. Vi litar på att ICA försörjer oss med mat och det är både sårbart och naivt.

Jan Eksvärd anser att vi måste lyfta beredskapstanken och att det är möjligt att producera mat i städerna genom ett utvecklat samarbete mellan tätorter och jordbruken.

– Det är möjligt att producera mat i städer, att få potatis och hålla hushållsgrisar och höns. Vi behöver se hur vi kan ta tillvara resurserna i staden och expandera odlingen utöver kryddodling om det skulle behövas. Här har stadsodling en roll att spela tillsammans med jordbruken, som har kompetens, byggnader och maskiner.