Om grönt näringslivsindex

GRÖNT NÄRINGSLIVSINDEX är en konjunkturmätare med fokus på de gröna näringarna. De gröna näringarna innefattar verksamheter med utgångspunkt i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö, det vill säga primärproduktion och service från gårdsnivå.

 

Det gröna näringslivet

Definitionen av det gröna näringslivet inkluderar de gröna näringarna men även livsmedelsindustri, skogsindustri samt leverantörer av nyttigheter till de gröna näringarna.
Totalt utgörs de gröna näringarna av cirka 400 000 företag, varav cirka 320 000 skogsföretag och 70 000 jordbruksföretag. De representeras av 27 olika produktionsinriktningar med ett produkt- respektive tjänsteutbud som spänner över 60 verksamhetsområden.

Fem underindex

Grönt näringslivsindex är en sammanslagning av fem underindex som representerar branscherna trädgård, växtodling, animalier, skog samt förädling och tjänster. Den industriella sidan av det gröna näringslivet kommenteras genom uppföljning av Konjunkturinstitutets månatliga index över utvecklingen i livsmedelsindustrin, trävaruindustrin samt massa- och pappersindustrin.
Målet med Grönt näringslivsindex är att mäta den rådande konjunkturen i det gröna näringslivet som helhet samt fånga skillnaderna i de olika branscherna inom de gröna näringarna.

Företagarpanel

Varje kvartal inhämtas konjunkturdata från en panel med 950 företagare, varav 150-200 från varje bransch. Undersökningen genomförs av Ipsos i form av webbenkäter och telefonintervjuer med telefonuppföljning. Resultatet viktas både mellan branscherna och inom dess produktionsinriktningar i proportion till omsättningen.

Index 100 neutralt

Ett indextal över 100 indikerar en förväntad tillväxt medan ett indextal under 100 innebär en förväntad nedgång.

Sammanfattning

Covid-19 påverkar konjunkturen

Grönt näringslivsindex gick ned 1,6 enheter i tredje kvartalet 2020. Trädgårdsnäringen är mest positiv.
GRÖNT NÄRINGSLIVSINDEX visar i början av kvartal 3 på en relativt neutral konjunktur, om än något försvagad jämfört med kvartal 1 och 2 med ett index på 99,4. Intervjuerna genomfördes i början av kvartal 3, under vecka 29 till och med vecka 32.

Förädling och tjänster

Konjunkturläget kvartal 3 har försvagats i fyra av de fem branschindexen. Försvagningen är tydligast inom förädling och tjänster som sjönk närmare 9 enheter sedan den förra mätningen i kvartal 2 och nu ligger på negativa 94,8. Läget har försvagats tydligt för entreprenad där ökande priser och svårigheter att rekrytera personal har spelat in. Livsmedelsförädlarna, med många kunder bland storhushåll och storhushållsgrossister, en kundgrupp som påverkats starkt negativt av covid-19, har också en försvagad syn på konjunkturen. Hästnäringen är däremot positiv på grund av ökad efterfrågan under sommarsäsongen.

Växtodling

Växtodlingen har försvagats med 3,8 enheter och ligger på negativt index på 98,2. Växtodlarnas skifte i synen på konjunkturen är relaterad till en negativ global prisutveckling som späds på av en starkare kronkurs. Bland växtodlarna särskiljer sig dock vallodlarna, som var mer avvaktande förra kvartalet men nu sett en mycket positiv utveckling i början av kvartal 3.

Animalierna

Konjunkturen inom animaliesidan går nedåt med 4,4 enheter till neutrala 100. Grisproduktionen visar starkast optimism med priser på en mycket hög nivå och ökad efterfrågan på svenskt kött, medan stämningen inom mjölk försvagats sedan förra mätningen.

Trädgård

Trots svag nedgång har trädgårdsnäringen en fortsatt stark optimistisk syn på konjunkturen med ett index på 114,1. Särskilt positiva är produktionsinriktningarna frukt, frilandsgrönsaker och prydnadsväxtodling.

Skogen

Index för skogsbruket ökade med mer än 8 enheter och ligger nu på svagt negativa 97,9 i index. Det är en återhämtning från föregående kvartal, när det fanns osäkerhet kring konsekvenser av covid-19-pandemin i kombination med kraftigt sjunkande timmer och massapriser. Under sommaren har virkesprisindikatorn gått tydligt uppåt igen och synen på prisutvecklingen har vänt.

Industrierna

Konjunkturinstitutets barometerindikator, som avser hela det svenska näringslivet, har sedan bottennoteringen i april stigit till 83,4. Sedan i maj har index för livsmedelsindustrierna stärkts och ligger nu på 100. Trävaruindustrin har också stärks de senaste tre månaderna till hela 108,5 vilket är det högsta värdet på ett år. Massa- och pappersindustrin ökade i juli. Index ligger fortfarande under det långsiktiga medelvärdet 100 men är i nivå med hösten 2019. Pandemins effekter på svensk skogsindustri är begränsade, vilket beror på att svenska verksamheter inte tvingats stänga ned som i andra länder.