Lokal mat och dryck i fokus när LRF startar ny branschavdelning

Lokal livsmedelsförädling är en av de branscher inom de gröna näringarna där omsättningen ökat mest de senaste åren. Som en följd av detta bildades i mars en ny branschavdelning, LRF Lokal mat&dryck. Målet är att arbeta för den svenska måltiden och lyfta den lokala livsmedelsförädlingen av mat, dryck och honung.

– LRF Lokal mat&dryck bildades för att det är en bransch som växer, både när det gäller omsättning och i antalet sysselsatta. Det finns ett behov av att samla branschen för att skapa bättre villkor; dels för att kunna växa ytterligare, dels för att kunna nå världsklass, säger Lovisa Forssell, enhetschef på LRF Företagande & Analys.

LRF Lokal mat&dryck stöttas av ett branschråd som har bildats i samråd med bland andra Biodlarna, Biodlingsföretagarna, mathantverkare inom Eldrimner, Sveriges Gårdsmejerister, Föreningen Svenskt Vin, Föreningen Sveriges oberoende småbryggerier samt regionala aktörer.

Bättre villkor för expansion

Lovisa Forssell konstaterar att genom att samla branschen skapas bättre villkor för expansion.

– Samtliga intressenter har två gemensamma behov. Ett är näringspolitiskt: ett litet företag måste få vettiga och anpassade regler, oavsett mängd som produceras. Som det nu är gäller samma regler för Pripps som för ett källarbryggeri. Det är inte rimligt ur exempelvis investeringssynpunkt.

Förutom att fokusera på näringspolitik ska den nya branschavdelningen även arbeta för att marknadsföra lokal mat och dryck, både inom Sverige och utomlands, förhoppningsvis i samarbete med Visit Sweden. Turismen är en av världens snabbast växande näringsgrenar: i Sverige har omsättningen mer än fördubblats sedan millennieskiftet och antalet jordbruksföretag som bedriver turismverksamhet har ökat från cirka 1900 till 5000. Det finns också ett växande intresse för måltidsturism, det vill säga turistupplevelser med anknytning till mat och dryck.

– Om vi får turister till våra svenska gårdar tar de med sig både produkter och känslan av Sverige hem och försöker hitta liknande varor hemma, säger Lovisa Forssell och fortsätter:

– I samband med måltidsturism blir också frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker angelägen. Det finns en stor samstämmighet inom branschen att om vi får ett politiskt beslut om detta ger det många positiva synergieffekter.

En ung industri

Den svenska dryckesbranschen är en ung industri. De flesta företag har tillkommit under de senaste 20 åren till följd av avregleringen och avmonopolisering av produktionen av alkoholhaltiga drycker i Sverige sedan inträdet i EU. Idag finns det över 800 företag i dryckesproduktionen, varav 700 tillverkar alkoholhaltiga drycker, alltifrån öl och cider till vodka, whisky och vin på druvor. Branschen präglas av allt fler producenter, där tillverkning av dryck i mindre skala dominerar.

I sammanhanget kan nämnas att Sverige de senaste tjugo åren har blivit ett nytt vinland. Före avregleringen av det svenska partihandels- och produktionsmonopolet fanns inga

kommersiella vingårdar alls i Sverige. Idag har det vuxit fram närmare 40 etablerade producenter, och ett ännu större antal som just har startat eller producerar i mycket liten skala.

Rapporter från LRF indikerar att den småskaliga alkoholhaltiga dryckesproduktionen genererar cirka 2 500 arbetstillfällen på landsbygden inom produktionen och kringliggande aktiviteter som besök, provsmakning, servering, med mera.

– Våra undersökningar visar att om gårdsförsäljning av alkohol blev verklighet skulle det skapa många jobb. Det skulle planteras nya vinstockar, och sedan kan det naturligtvis skapa fler arbeten på det egna företaget, exempelvis i restaurang, provsmakning och guidning. Dessutom stimuleras andra turistföretag inom kost och logi om dryckesföretag på orten blir intressanta besöksmål, menar Lovisa Forssell.

Den svenska vinskörden blev den hittills bästa år 2018 tack vare värmen och druvorna kunde skördas samtidigt som i Frankrike. Lovisa Forssell konstaterar att svenska viner nu är tillräckligt bra för att kunna ta ordentlig plats på marknaden.

– I dagsläget är det självklart att ha svenskt kött på många restauranger, men det är franska och andra utländska viner vi dricker till. Det är dags att ändra på detta snart, säger hon och ser framför sig hur det en dag kommer att serveras svenska viner på Nobelmiddagen.

Biodling och honungsproduktion allt viktigare

Idag finns cirka 12 000 biodlare i landet, varav tio procent bedriver heltidsverksamhet. Antalet ökar stadigt vilket gör att biodling och honung blir en viktig del inom LRF Lokal mat&dryck. Målet är att öka andelen svensk honung och i förlängningen göra Sverige självförsörjande. Idag konkurrerar svenskproducerad honung prismässigt med honung från länder med annan syn på innehållet.

– Nu märks honung bara med om den kommer från EU-land eller icke-EU-land. Sverigemärket innebär att konsumenten blir garanterad en kvalitetsprodukt, vilket fler och fler konsumenter efterfrågar, säger Lovisa Forssell.

Gårdsmejerier en av intressenterna

Sveriges gårdsmejerier är också en av intressenterna i LRF Lokal mat&dryck. LRFs marknadsanalytiker Jan Lorentzon är en av författarna till LRFs bok Grön Entreprenör: affärsmöjligheter i hela landet. Där konstateras att allt fler människor vill ha mat utan tillsatser, och att därigenom finns möjligheter för företagare till förädling av de egna råvarorna. Ett aktuellt exempel är Halloumi, osten som är namnskyddad och endast får kallas så om mjölken den görs på kommer från Cypern.

– Idag sker mycket import och i takt med att fler äter vegetariskt eller flexitariskt ökar konsumtionen av exempelvis Halloumi, säger Jan Lorentzon och fortsätter:

– Tyvärr är få medvetna om att Cypern använder mest antibiotika i EU. Genom att medvetandegöra konsumenterna om att det finns utmärkta svenska ostar av halloumityp finns det en jättepotential för svensk ost.

 

För mer fakta och tips om bland annat biodling, lokal förädling och produktion av drycker; läs mer om Grön Entreprenör här: https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2018/10/ny-utgava-av-gron-entreprenor–nu-med-vin-och-kanin/

Dryckesbranschrapporten 2019: http://tomorrowstable.se/insikt/

Trendbrott: Den svenska bondens andel av matkronan ökar

Begreppet matkronan avser konsumenternas livsmedelsinköp från butiker och webbhandel och beskriver hur stor andel av det konsumenterna lägger på livsmedel som marknadsaktörerna tar del av. Under 2017 ökade den svenske bondens andel vilket är att betrakta som ett trendbrott.