Fördjupning tredje kvartalet 2020- coronaeffekten

Som helhet har det gröna näringslivet klarat covid-19 bättre än många andra branscher i Sverige.

Covid-19-pandemin har slagit hårt mot vissa delar av de gröna näringarna medan andra delar klarat sig förhållandevis bra. På det stora hela har det svenska lantbruket stått pall i krisen, till skillnad mot många andra sektorer.

Under våren var behovet av säsongspersonal till vårbruk, skogsplantering och trädgårdsnäring akut när gränserna stängdes. Osäkerheten kring hur logistikkedjorna skulle fungera var också en dominerande fråga i de flesta produktionsinriktningar.

I dag kan vi konstatera att både uttransporter från gård och tillförsel av insatsvaror har fungerat på en tillfredställande nivå med få sjukdomsfall på gårdsnivå. Minskat uteätande ledde till en krisande restaurangnäring. De som har hotell- och restauranger som primära kunder har drabbats hårt. Det gäller till exempel lokala matproducenter, vinodlare, småbryggerier och vattenbruk.
Samtidigt ökade efterfrågan på svenskt när konsumenten handlade mat i butik i stället för på restaurang. Sommarens semestrar inom landet bidrog också till ökad försäljning den senaste perioden, särskilt i turistområdena.

Svenska tomatodlare har haft svårt att få sin skörd såld till ett pris som täcker produktionskostnaderna, eftersom handlarna valde att köpa in billiga tomater från Holland. Störningarna på marknaden i Europa till följd av pandemin och en gynnsam väderlek bidrog till den uppkomna situationen.

Vissa produktionsinriktningar har däremot stärkts under covid-19-pandemin. När intresset för hemmaodling ökade gav det positiv effekt för plantskolor och producenter av prydnadsväxter. Liknande effekt kommer skogsbruket tillgodo genom det ökande intresset för hemmafixande och ökad efterfrågan på förpackningar som en effekt av en ökad e-handel.

Viktigast för de gröna näringarna som helhet är att covid-19-pandemin indirekt satt ljuset på försörjningstryggheten och vikten av ett inhemskt livskraftigt lantbruk. Allmänhetens ökade förståelse kring värdet av en fungerade livsmedelskedja kan bli avgörande när en annalkande lågkonjunktur med försvagad köpkraft kan komma att utmana konsumenternas vilja att betala för svensk premium framöver