Vilt i hägn

Av de företagare som håller vilt i hägn har de flesta dov- eller kronhjort. Vilthägnen varierar i storlek och företagen finns främst i Syd- eller Mellansverige.

Natur och djurintresse

Ett intresse för natur och jakt är för många drivkrafterna bakom att hålla vilt i hägn. De flesta har dovhjort eller kronhjort men det finns också möjlighet att ha exempelvis mufflonfår, vildsvin, älg, hare, fjäderfä eller björn. Hjortföretagare säljer sina djur till uppköpare och slakterier eller som kött direkt till konsument. En förutsättning för att bedriva verksamheten är att själv ha vapenlicens och kompetensbevis för avlivning eller ha personal med den kompetensen. Företagaren behöver också tillgång till anläggning för slakt och styckning.

Försäljning av köttlådor är mest lönsamt

De som har mindre hägn säljer ofta en större andel kött till konsumenten medan större säljer mer till uppköpare. Vissa slaktar och säljer köttet i köttlådor, något som är mer tidskrävande men mer lönsamt. Många företagare bedriver även jaktturism och träning av hundar inför jakt.

Vilt i hägn bidrar till vård av landskap

Intresset för viltkött har på senare år ökat både i Sverige och i utlandet. I många fall baseras uppfödningen av vilt i Sverige på att djuren utfodras med en stor andel vallfoder och bete. Eftersom djuren bidrar till att hålla marker öppna och vårda landskapet är det möjligt att ansöka om olika stöd från Länsstyrelsen.

Lönsamhet och investeringar inom viltnäringen

Har man hjortdjur är det mer lönsamt att sälja dem som livdjur till ett annat hägn än att slakta och sälja köttet själv. Den största kostnaden är stolpar och nät för hägnen. Därefter kommer foder och inhyrd arbetskraft. Eftersom efterfrågan på viltkött har ökat de senaste åren har också priserna ökat. En levande dovhjort på 60 kilo ger 30 kilo slaktat kött. Det är oftast fördelaktigt att nischa in sig och sälja till större städer där konsumenten är villig att betala ett högre pris.

Sverige importerar mycket viltkött

Den största delen av det konsumerade viltköttet i Sverige importeras från Nya Zeeland. Svenska viltföretagare har en konkurrensfördel i förhållande till det importerade viltköttet eftersom de kan marknadsföra sig som mer hållbara. Det beror på att fodret i de flesta fall produceras utan mineralgödsel och att ingen antibiotika används i produktionen. För att hålla en god lönsamhet gäller det att ha djur som har en god härstamning. Det är också viktigt att nyttja sin mark på rätt sätt för att öka produktionen och få en bra viktuppgång på djuren. Lönsamhet och investeringsvilja bland viltföretagare är lägre än genomsnittet för de gröna näringarna. Men bedömningen är att lönsamheten kommer bli bättre på sikt än i dag.

Förutsättningar för viltköttsproduktion

Svenskt hjortkött är näringsrikt, har låg kolesterolhalt och är producerat utan användning av antibiotika. Andra sfördelar är att djuren håller landskapen öppna och att verksamheten inte är så arbetsintensiv. En svaghet är att branschen är liten och därför negligeras företagarna lättare av myndigheter. Det kan också vara svårt att nå rätt marknad om man inte har kontakterna.

Svenskt viltkött är ett hållbart alternativ

En ökande efterfrågan på hjortkött skapar potential för svenska hjortföretagare att växa på marknaden. Svenskt viltkött ger konsumenten möjlighet att välja ett hållbart alternativ. Administrativa svårigheter i kontakter med myndigheter och en saknad av ersättning för skador eller förluster vid rovdjursattacker ses som hot.

Marknaden för viltkött i Sverige

Efterfrågan på både svenskt och utländskt viltkött är mycket stor. Sverige importerar majoriteten av allt viltkött som konsumeras. Importen kommer nästan uteslutande från Nya Zeeland. Produktionen av viltkött i Nya Zeeland har avtagit något på grund av en satsning på utökad mjölkproduktion. Detta talar för att den svenska produktionen kan öka. Antalet företagare med hägnat vilt har ökat och det beror på en ökad efterfrågan på viltkött från restauranger och privatpersoner. Det i sin tur beror på en ökad uppmärksamhet i media i exempelvis matlagningsprogram och i debatter om djurvälfärd.

Kommentar till SWOT-analys

Att ha hjort i hägn är mindre arbetskrävande än annan djuruppfödning, vilket är en styrka. Många företagare har även andra verksamheter. Eftersom de flesta har djuren hägnade intill gården är det lätt att titta till dem. En möjlighet är att bereda och sälja skinn från hjort. I dag finns nästan ingen företagare som tar tillvara på skinnet. Ett påtagligt hot är att regelkrångel från myndigheter försvårar för nya företagare att komma in i branschen. Olika län har olika praxis gällande tillstånd för vilt vilket gör företagandet oförutsägbart.