Växtodling

Växtodling utgör en grundbult i svenskt jordbruk. Genom val av metoder och grödor kan odlingsentreprenören diversifiera sin verksamhet och vända sig till olika marknader.

Valet av grödor

I det här kapitlet tittar vi närmare på odling av spannmål, oljeväxter, proteingrödor, sockerbetor, fröodling och vall. Valet av grödor i växtföljden ändras ofta över tid. Det gör växtodling till en dynamisk verksamhet där det ena året inte är det andra likt. Förändrade konsumtionsmönster, riktlinjer från EU och globala handelsflöden bidrar till att fördelningen av olika grödor varierar mellan år. Ändrade yttre förutsättningar spelar också roll för inriktningen av växtodlingsföretaget. Ett successivt varmare klimat ökar möjligheter att kombinera allt fler grödor i växtföljden längre norrut. Exempelvis kan ökande arealer av höstraps ge värdefull omväxling i växtföljden och tillträde till en attraktiv oljeväxtmarknad.

Höga markpriser

Tillgång till jordbruksmark är en förutsättning i växtodlingsföretagandet. Kraftigt stigande markpriser har gjort att inträdesbiljetten blivit allt dyrare. Det är därför vanligt att man inledningsvis arrenderar mark. Närmare hälften av all jordbruksmark som brukas i Sverige arrenderas. Även om trenden är att de genomsnittliga växtodlingsföretagen blir allt större finns ingen given koppling mellan lönsamhet och antal hektar. Att vara lyhörd för marknadssignaler och anpassa grödor och produktionssystem därefter kan mycket väl vara mer lönsamt än att skaffa en större areal. Ett exempel är den växande efterfrågan på ekologisk mat.

Att ställa om till ekologisk produktion kan vara ett sätt öka omsättning och lönsamhet på befintlig areal. Andelen ekologiskt odlad jordbruksmark utgör en ganska liten men det ökar. För ekologiskt spannmål har Lantmännen som mål att fördubbla värdet av sin handel inom en snar framtid.

Lönsamhet och investeringar inom växtodlingsbranschen

Växtodlingsföretagarna ger en varierad syn på lönsamheten. De låga priserna på spannmål och socker återspeglar sig i synen på lönsamheten. Detta står i sin tur i stark kontrast till uppfattningen hos de som odlar oljeväxter. Andelen som upplever god lönsamhet bland växtodlingsföretagen varierar ganska stort beroende på gröda.

Investeringsviljan är lägre bland växtodlarna än snittet. Huvudsakligen planeras investeringar i maskiner och utrustning. Det är ett förhållandevis stort intresse för precisionsodlingsutrustning samt torkanläggningar. Bland nyckelområden för att stärka konkurrenskraften framöver nämns tillämpning av ny teknik och effektivare produktions- och ekonomiuppföljning, men även extern kompetensförsörjning och rådgivning är prioriterad.

Baljväxter har en stor potential

Kraftiga prisfluktuationer på sojamarknaden och fokus på närproducerat foder har ökat efterfrågan på svenskodlade proteingrödor. När det gäller djurfoder är den svenska animalieproduktionen alltjämt beroende av utländska proteingrödor, men genom utveckling av nya sorter växer intresset för inhemska proteingrödor. Odling av åkerböna har ökat väsentligt och intresset för baljväxter likaså. Även svenska konsumenter visar ett ökat intresse för alternativa proteiner. I kölvattnet av de starka hälso- och hållbarhetstrenderna växer en ny strömning fram bland de svenska konsumenterna. Samtidigt som konsumtionen av rött kött stabiliseras ökar konsumtionen av alternativa proteiner, såväl från djurriket som från växtriket. Sett till värdet har svenska konsumenter mer än fördubblat konsumtionen av baljväxter sedan början av milleniumskiftet.

Priserna inom sockerindustrin har sjunkit

Sveriges sockerbetsodlare har fått allt mindre betalt för sina grödor. Klivet in i en avreglerad marknad innebär att odlarna nu öppet konkurrerar med stora sockerproducenter som Frankrike och Tyskland med högre hektarskördar. Utvecklingen understryker behovet för svensk sockerindustri att profilera sig men mycket talar för att sockerbetsodlingen kommer att minska något då svenska odlare väljer andra grödor, trots att betan är en bra avbrottsgröda i växtföljden.

Större efterfrågan på oljeväxter

Efterfrågan på raps till både foder, energi och livsmedel fortsätter att öka. En tydlig tendens är ett ökat intresse för rapsoljan som livsmedel. Den har blivit trendig bland kockar och konsumenter, något som olivoljan varit under flera år. Prisbilden ser fortsatt positiv ut mycket tack vare den internationellt stora efterfrågan på biodiesel. I flera länder i EU, men även i Nord- och Sydamerika, ökar användningen av biodiesel med bland annat rapsolja och sojaolja som råvara.

I Sverige har användningen av så kallad HVO-diesel ökat. Rapspriset förväntas bli fortsatt konkurrenskraftigt jämfört med spannmålspriset. Den svenska oljeväxtarealen fortsätter därmed att stiga.

Fröodlingen är på frammarsch

Fröodlingen ökar snabbt i Sverige. Det beror både på att kunna fylla det inhemska behovet av vallfröblandningar och också för export. Särskilt ekologiskt vallfrö efterfrågas. Bra priser gör fröodlingen till en konkurrenskraftig inriktning i växtodlingsföretaget. Samtidigt har den positiva effekter i växtföljden och förbättrar eller bibehåller bördigheten i marken, i synnerhet på gårdar utan vallodling. Ytterligare fördelar med fröodlingen är arbetsfördelningen över året och ett mindre behov av lagringsutrymme. Vissa fröslag skördas tidigare än spannmålen medan andra skördas efter spannmålen. Det ger fler tröskdagar och minskar behovet av tröskkapacitet.

Försäljning av vallskörd

Förr användes nästan all vall för den enskilda gårdens behov men i takt med att fritidshästarna blivit fler har vall blivit en handelsvara. En viss export av hö till bland annat Nordnorge förekommer men vallen är gårdsbunden och handel är i huvudsak lokal. Marknadsmöjligheterna för vallodling ligger i en ökad inhemsk efterfrågan från hästbranschen och även genom ökad mjölk- respektive nötköttsproduktion. Troligen lär varken mjölk- eller nötköttsproduktionen kräva större vallarealer under den närmaste tiden. Däremot skulle export av hästhö kunna bli aktuell. Produktion av biogas är ännu i sin linda varför en rimlig bedömning är att vallodlingen ligger kvar ungefär på nuvarande nivå framöver. Dessutom finns det stora arealer med extensiv vallodling och alltså en stor möjlighet att intensifiera vallodlingen så att den innefattar en betydligt mindre areal än i dag. Omfattningen av den extensiva vallodlingen och den framtida utvecklingen är starkt beroende av EUs jordbrukspolitik.

Kommentar till SWOT-analys

Beroendet av CAP liksom betydelsen av riskhantering är centrala områden inom växtodlingsföretagandet. Stora prisvariationer understryker behovet av en aktiv marknadsplanering som ofta innefattar prisinstrument som terminer eller fastpriskontrakt med spannmålshandlare. I ljuset av detta ökar företagens intresse för att investera i tork- och lagring. Det ger en ökad flexibilitet och bättre förutsättningar för att sälja vid den tid på året när produkterna betalas som bäst. Också själva odlingen innehåller risker. Skiftande betingelser på olika fält inom ett och samma företag och att vädret är oförutsägbart gör det viktigt att optimera växtföljd och utsädestyper för att matcha gårdens specifika förutsättningar. En ökad digitalisering och användandet av smarta sensorer kan underlätta detta.

Friska och sunda grödor är en tydlig styrka i den svenska växtodlingen. Variationer i väder och pris sätter många företag i en exponerad situation och är en utmaning i företagandet. Möjligheter består av nya vägar att hantera osäkerhet i företagandet, till exempel genom precisionsodling eller introduktion av nya marknadssegment. Hotbilden är kopplad till branschens starka beroende av politiska beslut som har en stark påverkan på affären.