Slaktkyckling

Kyckling fungerar på de flesta typer av gårdar och passar för den som gillar djur och har intresse för teknik. Oftast krävs kontrakt med ett slakteri som finns i närheten av gården.

Positiva framtidsutsikter

Kycklingproduktionen är en bransch i stadig tillväxt både i Sverige och i andra länder. Framtidstron i kycklingproduktionen är exceptionellt god jämfört med andra delar av jordbruket. På frågan om hur lönsamheten i produktionen upplevs svarar samtliga tillfrågade kycklinguppfödare att den är ”mycket god” eller ”ganska god”.

Kycklingproduktion bygger oftast på kontraktslösningar

För att producera kyckling behövs nästan alltid kontrakt med ett slakteri. De flesta slakterier är medlemmar i Svensk Fågel, som är navet i kycklingproduktionen i Sverige. Ett sätt att nischa sig som kycklingproducent kan vara att producera till exempel en tyngre kyckling eller en kyckling som utfodrats med ett speciellt foder och marknadsföra sig direkt mot den lokala konsumentmarknaden eller till köpare inom handel eller restaurang. Ekologisk kyckling utgör i dag knappt en liten del av totalproduktionen. Ett kontrakt med något av de företag som marknadsför ekokyckling krävs för en större satsning. Andra nischade produkter, som till exempel majskyckling och långsamtväxande kycklingar, marknadsförs också av någon av de stora aktörerna i kycklingbranschen.

Kycklingproduktionen sker i intervaller

Alla kycklingar i traditionell produktion slaktas när de är 30 till 36 dagar gamla. En 36 dagar gammal kyckling väger drygt två kilo. Slaktåldern styrs av vilken slaktvikt man vill uppnå. Det kan vara små grillkycklingar eller stora som går till förädling. Efter utslaktning tvättas och rengörs stallen inför nästa omgång. Under loppet av ett år kan en uppfödare ha från 7 till 8,5 omgångar beroende på hur tunga kycklingar slakteriet vill ha. Omgångsproduktionen är framför allt viktig för smittskyddet men ger också ett stabilt kassaflöde för lantbrukaren.

Stabil marknad för kycklingproduktion

Kycklingproduktionen har under lång tid vuxit i takt med marknaden. Eftersom producenterna har konfidentiella kontrakt med sina slakterier finns det inga tillgängliga prisnoteringar på kycklingkött. Därför byggs det också mycket sällan nya kycklingstallar på spekulation. När en producent har fått kontrakt med ett slakteri tar det två till tre år av tillståndsprövningar och byggande innan produktionen kan komma igång. En central del i det dagliga arbetet i produktionen är att styra klimatet inne i stallen och följa utfodringen och tillgång till vatten med hjälp av mätinstrument och datorer. Kycklinguppfödarna jobbar med små djur och små toleranser i de parametrar som styr djurens hälsa och tillväxt.

Branschen i Sverige

Svensk Fågel är en branschorganisation som har medlemmar i hela värdekedjan. Branschen har en rad övervaknings- och kontrollprogram kopplade till djurvälfärd och smittskydd. Dessa ska säkerställa att produktionen fungerar bra på gårdarna och är trygg för konsumenterna. Vissa kontrollprogram är lagstadgade, till exempel för salmonella, campylobacter och fothälsa. En skillnad mellan kyckling och andra djurslag är att kycklingproduktionen inte omfattas av statlig salmonellagaranti. Istället skyddas uppfödarna av en branschförsäkring som man själva tvingas bekosta.

Kycklingproduktion ger liten klimatpåverkan

Kycklingarna är effektiva foderomvandlare. Uttryckt i kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött släpper produktionen ut minst mängd klimatgaser i svensk husdjursproduktion. En osäkerhet på lång sikt är om kommande generationer av konsumenter kommer att vilja äta lika mycket kött som i dag.

Sverige importerar mycket kyckling

Konsumtionen av kyckling har ökat och förväntas fortsätta öka. Av den totala kycklingkonsumtionen i Sverige är 40 procent import från ett antal olika länder som Danmark, Tyskland, Polen och Thailand. Det importerade kycklingköttet används i första hand i storkök och restauranger. Sverige exporterar kycklingfötter och –vingar till länder i Asien där det finns en tradition att äta dessa delar av kycklingen. Branschen exporterar också biprodukter från kycklingslakten till sällskapsdjursfoderindustrin. Det finns fortfarande en potential att öka exporten så att alla delar av kycklingen kommer till användning.

Kommentar till SWOT-analys

Kycklingproduktionen har fortfarande medvind även om ökningen i konsumtionen har planat ut något. Kycklingar är effektiva foderomvandlare och kan därför sägas ge det mest klimatsmarta köttet. Högre priser på foder är ett hot mot produktionen, som är beroende av fabrikstillverkat färdigfoder. Många producenter fodrar med hemmaproducerat vete kombinerat med inköpt koncentrat och lyckas bra med det. Att använda hemmaproducerat foder är dock svårt och kan medföra en större risk för att få in smittor.