Gås, anka och kalkon

Har du lust att satsa på uppfödning av kalkon, anka eller gås så behöver du ett stort djurintresse, och dessutom vara nyfiken på produktutveckling, marknadsföring och kundkontakt.

Den stora kalkonen har helt andra behov än kycklingen

Kalkon, gås och anka är fåglar som kan födas upp till slakt. De är större och har delvis andra behov och egenskaper än traditionell kyckling. Ankor och gäss är små extensiva nischproduktioner med en handfull producenter i Skåne. Några av dessa har eget gårdsslakteri och kontrakterar all produktion långt i förväg. Till skillnad från kalkon går and och gås ute under större delen av uppfödningen och de behöver tillgång till bra bete. Många uppfödare producerar eget foder till fåglarna och kompletterar med inköpt koncentrat.

Mer och mer förädling och produktutveckling av kalkonkött

I kalkonproduktionen har det de senaste åren varit en stark tillväxt i förädling och produktutveckling av köttet. Fortfarande säljs merparten av kalkon i november och december, men den ökade förädlingsgraden har gjort att allt fler äter det magra fågelköttet året runt.

Få stora kalkonaktörer

I Sverige säljs de flesta av kalkonerna av fem stora aktörer/företag. En av dessa aktörer står för den större delen av kalkonproduktionen. Företaget har kontrakt med ett tiotal gårdar som föder upp kalkoner. I grova drag slaktas kalkontuppar, storkalkon, vid 19 till 20 veckors ålder. Kalkontupparna styckas och förädlas. Kalkonhönorna slaktas däremot vid 10 till 12 veckors ålder och säljs hela. Det betyder att det för kalkontupparna och kalkonhönorna hinns med 2,5 respektive 4,5 omgångar per år. Kalkonproducenter tar emot en dag gamla kalkonkycklingar från Sveriges enda kommersiella kläckeri som ligger i Västergötland. Dagsgamla kalkonkycklingar i stor volym kostar kostar hälften så mycket som tre veckor gamla kycklingar i mindre volym.

Storskalig och småskalig kalkonverksamheten ser olika ut

Vill du föda upp kalkon i större skala behöver du få kontrakt med den riktigt stora producenten i Sverige. Alternativet är att satsa på eget slakteri och eventuellt också förädling och sälja kalkon lokalt. Den lokala marknaden kan du nå via dagligvaruhandeln, restauranger i din region eller direkt med konsument genom försäljning i egen gårdsbutik eller via Reko-ringar, som växer kraftigt i Sverige.

Kalkonuppfödarna själva tycker lönsamheten är ganska bra

Sex av tio tyckte 2017 att lönsamheten var ganska bra. Så många som hälften hade hållit på med sin produktion i mindre än tio år. Det är en stor andel jämfört med hur det ser ut i andra produktionsgrenar, där de flesta har drivit sina verksamheter under betydligt längre tid. Affärsutveckling och marknadsföring är två av de områden där gås och kalkonuppfödarna ser störst behov av att utveckla sin kunskap.

Den stora kalkonen ger mycket kött per djur

En styrka för kalkonen är att det är en stor fågel som ger mycket kött per djur. Dessutom är köttet magert, vilket många efterfrågar. En annan styrka i uppfödningen är att när kalkonkycklingen väl är förbi startfasen i stallet är den relativt robust. Utmaningen för en ny producent utan kontrakt med huvudaktören i branschen, är att själv se till att det finns avsättningsmöjligheter för antingen hel kalkon eller förädlade produkter. Eftersom det finns få fågelslakterier som legoslaktar, behöver en nybörjare överväga att investera i eget slakteri och gärna med styckningsavdelning.

Kalkonmarknaden är relativt stabil

Produktionen av kalkonkött i Sverige har varit relativt stabil under lång tid. Enligt Jordbruksverkets statistikdatabas har det skett en uppgång. Också importen har ökat något på senare år. Sverige importerar kalkonkött från bland annat Tyskland, Polen och Brasilien.

Gåsen är nischad

Gås produceras nästan uteslutande till Mårtensafton i november. Halva konsumtionen är import, och priset på importerad gås är cirka en tredjedel av vad svenska uppfödare behöver ha för att få lönsamhet i produktionen.

Kommentar till SWOT-analys

Att producera kalkon i Sverige är dyrare än i de länder som vi importerar från. Det beror bland på att kraven på djurvälfärd är högre i Sverige. Det är en styrka på marknaden, men kan också bidra till att svensk produktion begränsas av lågpriskonkurrens. Till möjligheterna hör att konsumtionen av fågelkött har ökat över tid. Kalkonköttet är magert och innehåller en ur hälsosynpunkt gynnsam sammansättning av fetter.