Skog

Det är relativt enkelt att vara skogsägare. En variation av olika tjänster och den nya tekniken underlättar skogsägandet för dig som inte själv kan eller vill arbeta i skogen.

Skogsägare har flera möjligheter

Skogsägare kan engagera sig olika mycket beroende på de egna förutsättningarna. Man kan vara helt självverksam och sköta allt från plantering till avverkning på egen hand eller anlita entreprenörer för hela eller delar av arbetet. Digitaliseringen av skogsbruksplaner underlättar upphandling av entreprenörer, vilket förenklar för dem som inte bor på gården. Ett annat alternativ är att anlita en förvaltare som sköter skogen utifrån uppställda mål.

Det är svårt att enbart försörja sig på traditionellt skogsbruk på en normalstor gård om 50 herktar, men det kan användas som ett komplement för många jordbrukare och andra småföretagare. De flesta skogsägare är leverantörer till skogsindustrin som köper timmer, massaved, energived och GROT (grenar och toppar). Timmer står för en stor del av skogsägarens intäkter. Det finns flera möjligheter att öka intäkterna för skogsföretagare, till exempel genom turism, vedförsäljning, träförädling, julgransodling och entreprenadverksamhet. Det vanligaste sättet att bli skogsbrukare är genom överlåtelser inom familjen men köp på den öppna marknaden förekommer också.

Lönsamhet och investeringar för skogsägare

Lönsamheten bland skogsägarna är genomsnittlig medan investeringsviljan är lägre än snittet för de gröna näringarna. De större skogsbrukarna har bättre lönsamhet och är mer investeringsvilliga. Investeringar i skogsbruket är stora och avser i huvudsak skogsmark. Den som investerar i skog måste vara långsiktig. Medelåldern på barrskog vid slutavverkning är över hundra år. Priset på skogsmark är på många håll högt och ger endast ett fåtal procents direktavkastning. Avkastningen är i form av försäljning av skogsråvara minus löpande kostnader för avverkning och skogsskötsel. Bruttovärdet på skogsråvara har sjunkit men kompenserats med en ökad produktivitet i avverkningarbetet. Lönsamheten pressas numera av utebliven produktivitetsökning. Tillväxten kan påverkas genom rätt val av plantmaterial och genom att utföra röjningar och gallringar i rätt i tid. Ekonomin påverkas även av att avverkning sker vid rätt tidpunkt och av priset som köparna är beredda att betala. Industrins betalningsvilja bestäms till stor del av världskonjunkturen. Att certifiera sitt skogsbruk genom certifieringsorganen FSC och/eller PEFC ger en prispremie vid gallring och slutavverkning. En viss andel av skogen ska då avsättas för naturvård.

Skogsägare bidrar till utvecklingen av biobaserad ekonomi

Att det finns skogsägare som upplever sig vara lönsamma är en styrka för det enskilda skogsägandet. Trähus, smarta kartonger och förnybar energi samt drivmedel efterfrågas och skogen kan leverera det. Marknadsutvecklingen går dock långsamt även om det finns hög skogsindustriell kompetens i Sverige. Kompetensen är en styrka för skogsbruket och påverkar avkastningen på ett positivt sätt. Den förnybara råvara som levereras av skogsbruket har goda framtidsutsikter eftersom den biobaserade ekonomin möjliggör nya hållbara material och tillämpningar som efterfrågas av samhället. Ökat globalt välstånd leder till en allt större efterfrågan på hygienpapper och förpackningar. Fallande produktivitet leder till att lönsamhet för skogsföretagaren försämras.

Kommentar till SWOT-analys

Omställningen till bioekonomin är positiv men går långsamt. Hög industriell kompetens ökar möjligheterna för skogsråvara inom energi, material och byggande. Polariseringen mellan storstadsbor och markägare ökar och att de politiska valen inte vinns på landsbygden kan vara ett hot. Stadsborna kommer då att bestämma vilka lagar som införs. Statliga intrång i äganderätten är ett ökande hot.