Get

Getföretagandet bygger på förädling av getternas mjölk. Getost är den vanligaste produkten och de flesta vidareförädlar mjölken själva på gården.

Geten är populär på grund av sin förmåga att producera

Intresset för getost växer i Sverige. Från 1960-talet till 1990-talet producerades det knappast någon getost i Sverige. Antalet getter i Sverige är relativt lågt, men ur ett globalt perspektiv är geten ett mycket populärt husdjur på grund av sin förmåga att producera med begränsade resurser. Historiskt har det funnits många getter i Sverige men geten minskade i betydelse under 1800-talet. Den vanligaste geten i Sverige är den svenska lantrasgeten som också har en förening, Svenska Getavelsförbundet. Eftersom jordbruksverkets statistik inte skiljer getter från får och lamm är det svårt att få information om antalet djur.

Antalet getter i Sverige ökar

Enligt Getavelsförbundet söktes det miljöersättning för bevarande av hotade husdjursraser för totalt 2 600 lantrasgetter år 2013. Lantrasgeten är högavkastande och kan på ett år producera över 1 000 liter mjölk, men genomsnittet ligger omkring 700 liter. Det går åt omkring 11 liter getmjölk för att producera ett kilo getost. Jämtland är det län i Sverige där det hålls flest getter.

Få aktörer på den svenska getmarknaden

Av en handfull tillfrågade getföretagare upplevs lönsamheten som god och lite fler än hälften planerar att investera. Det finns endast ett fåtal mejerier som tar emot getmjölk från leverantörer, alltså vidareförädlar de flesta getföretagare sin egen mjölk. Detta kräver kunskaper men ger också möjligheter eftersom det finns få aktörer. Konkurrensen kommer främst ifrån importerad getost som är mycket billigare. De mest expansiva getmjölksmejerierna har bemött det växande intresset för konsumtionsmjölk. De producerar även glass och yoghurt på getmjölk.

Jordbruksstödet är en viktig intäktskälla

Internationellt är getmjölksproduktion mycket vanligare och det finns gårdar med flera tusen getter i Frankrike, Spanien, men även USA och Kanada. De flesta gårdar som producerar getmjölk i Sverige har mellan 50 och 100 getter. En satsning på getmjölksproduktion för leverans till mejeri handlar i Sverige rimligen om att bygga för 200 getter. Det finns inga uppgifter om getmjölkspriser till leverantörer eftersom de är så få i landet och har speciella avtal med sina mejerier. En viktig intäktskälla är jordbruksstödet för att bevara lantrasgeten. Stödet är kopplat till djurantalet och marken.

Ett eget mejeri ger möjligheter

Prissättningen på getmjölk är starkt kopplad till den egna prestationen att sälja produkterna och påverkas inte av världsmarknadspriser så som komjölken. Sårbarheten vid leverans till mejeri är stor då det finns få mejerier och avstånden är stora. Det går inte att förhandla med olika mejerier om man vill sälja sin mjölk. De som har eget mejeri blir mer oberoende men måste då utveckla och marknadsföra produkter av rätt kvalitet.

Intresset för lokala getprodukter stiger

Att branschen växer kan göra att det blir lättare att få tag på insatsvaror, rådgivning med mera. Det kan även öka branschens attraktivitet och konkurrenskraft. Förädlingen på gårdsnivå regleras hårt och politiska förändringar kan snabbt påverka regelbördan.

Utmaningen med getprodukter ligger i att nå ut till kunderna

Getprodukterna är delikatessprodukter med större marginaler. Utmaningen ligger i att hitta kunderna och nå ut till dem. Getmjölksprodukterna kopplas till olika mervärden. Svenskarna äter totalt 20 kilo ost per år varav 0,9 kilo är get- eller fårost. Den stora posten är den traditionell hårdost av komjölk men efterfrågan på getost stiger. För den småskaliga svenska getosttillverkningen gäller det att kommunicera mervärden så att konsumenten är beredd att betala mellan 300-400 kr per kilo getost. Den importerade getosten är mycket billigarare. En stor del av den svenska getosten säljs direkt till restauranger men också på marknader direkt till konsument. En mindre andel går ut i butiker. Getmjölk som dryck lanserades först år 2006 i Sverige. Några aktörer försöker sälja killing-kött. I dag utgör killingarna en kostnad.

Kommentar till SWOT-analys

Det växande intresset för lokala och premiumprodukter ger möjligheter att hitta kunder som efterfrågar olika mervärden. Getterna är lätta djur att arbeta med och skaderisken är mindre än med nötkreatur.
Det råder stor skillnad jämfört med komjölksproduktionen där det än så länge finns säker avsättning för mjölken. För att sälja getmjölk måste gården ligga nära ett mejeri som är intresserade av att köpa mjölken. Om företaget vidareförädlar mjölken själv krävs det mycket kunskap och ett starkt intresse.