Biodling

Biodling sker både i liten och stor skala. Biodlare i olika delar av landet har olika förutsättningar för att öka skalan på sin honungsproduktion och lyckas med sin försäljning av honung och honungsprodukter.

De flesta biodlare är småskaliga

Antalet biodlare i Sverige ökar stadigt. De flesta är småskaliga och cirka 90 procent har det som hobby, resten som yrke. Biodlingen sker främst i södra och mellersta Sverige på grund av det mildare klimatet. Det är vanligt att bedriva skogsbruk, får- och lammproduktion i kombination med biodling.

Det krävs många bisamhällen för att bedriva en verksamhet

Faktiskt så krävs hela 300 samhällen för att bedriva en heltidsverksamhet. Merparten av biodlarna har bara mellan 50–100 samhällen. De flesta biodlare bor på landsbygden och har egna lokaler, vilket krävs för lager och produktion. Bisamhällena står däremot ute året om och under vintern är bina i vila. Arbetet är som mest intensivt under sommaren med flyttning av kupor, tömning, slungning och paketering av honungen.

Faktorer som påverkar om det blir en framgångsrik honungsskörd

Honungsskörden påverkas i första hand av vädret, binas hälsa och tillgången till nektar. I Sverige ger ett bisamhälle cirka 30 till 50 kilo honung per år. En biodlare behöver en mängd olika redskap. Dessa kan delas in i tre kategorier; slungutrustning för att ta hand om honungen, transportutrustning för att flytta lådorna, samt själva bisamhällena med tillbehör som hus, pallar och ramar. För att börja med biodling kan man gå en YH-utbildning i Höganäs eller kurs hos Biodlingsföretagarna.

Lönsamma investeringar för att expandera biodling

Mer än hälften av biodlarna i Sverige planerar att investera de kommande tre åren, främst i fler bisamhällen och kupor. Cirka en tredjedel vill investera i slungrum där honungen hanteras. När du ska expandera finns det tre huvudsakliga varianter. Du kan jobba med din egen bistam, du kan komplettera din nuvarande stam genom att bygga upp en ny med egna bidrottningar och samhällen, eller köpa färdiga samhällen.

Kilopriset för honung beräknas stiga

Sverige har haft ett av Europas lägre standardpriser för honung. Samtidigt är efterfrågan på honung i Sverige större än tillgången. Den totala inhemska skörden är knappt hälften av den svenska konsumtionen. Över hälften av all honung importeras. Det är sannolikt att kilopriset stiger och att premiumpriser skapas för mervärdesprodukter. Importerad honung har ofta bristfälliga märkningar, och det förekommer att såväl socker som sirap tillsätts. I Sverige vill många företagare införa ett nytt märkningssystem för honungens ursprung då den är en av de livsmedelsprodukter som förfalskas mest.

Stor efterfrågan på honung

Binas pollinering ger biologisk mångfald och är gynnsam för grödorna i närområdet, men vid importerad honung hamnar nyttan i ett annat land. Näringen har starka branschorganisationer och yrkesutbildningar. Andra styrkor är det låga sjukdomstycket och att färre kemikalier används i svenskt lantbruk.

Möjligheter att ta marknadsandelar

Eftersom självförsörjningsgraden är knappt 50 procent, samtidigt som efterfrågan på honung är stor, finns möjligheter att ta marknadsandelar. Att utbilda fler biodlare för att få upp antalet bisamhällen och öka pollineringstjänsterna ses som en möjlighet. Nya sjukdomar och skadegörare ses som hot, samt brister i krav på ursprungsmärkning i EUs regelverk. Det låga standardpriset är en svaghet. Likaså livsmedelskedjornas dominerande ställning och inflytande på prissättningen.

Ökad medvetenhet om honung

Biodlarna säljer sin honung till alla typer av kunder. De största biodlarna med uppåt 300 bisamhällen säljer oftast till egen kundkrets, till butiker eller har egna avtal. Mindre odlare säljer till ett par butiker eller direkt till konsument. Marknader är populära platser att sälja burkhonung. Enskilda odlare köper också honung i bulk av grannar, tappar och säljer till sin egen kundkrets. Med en ökad medvetenhet om pollineringsnyttan samt honung som råvara finns stora möjligheter att expandera och utveckla svensk biodling och honungsindustri. Honungen i Sverige är 100 procent ren utan tillsatser vilket borde vara ett mervärde både inom landet och vid exporten. Det finns potential att själv skapa eller utveckla skönhets- och hälsoprodukter, alternativt sälja honungen till entreprenörer i branschen som förädlar honungen vidare.

Kommentar till SWOT-analys

Att färre kemikalier används i Sverige än i utlandet är ett försäljningsargument vid export om de svenska honungspriserna inte stiger. En svaghet är att få stora köpare möter många små säljare. Det gör den enskilde biodlaren svag i förhandlingen. Synen på ekologi och bin som pollinerare har utvecklats under senare år. Fler lantbrukare, särskilt de ekologiska, är villiga att betala biodlare för de ekosystemtjänster som bina ger. Ett hot för många biodlare är varroakvalstret som sänker binas immunförsvar och gör dem mindre motståndskraftiga mot andra sjukdomar.

Biodling

Biodling sker både i liten och stor skala. Biodlare i olika delar av landet har olika förutsättningar för att öka skalan på sin honungsproduktion och…