Bättre betalt med ny teknik

Det är naturligtvis en stor ekonomisk skillnad på en skörd värd noll för att den döms ut till att rädda 65 procent som åtminstone kan användas som foder.
Det säger Karin Wehlin, VD för det svenska företaget BoMill som har världspatent på urskiljningsmetoden som används i Tri-Q och dess lillasyster IQ.

För tre år sedan stod en spannmålsodlare i Kanada inför att förlora hela sin skörd av 5000 ton durumvete. En inspektör hade efter stickprov dömt ut skörden på grund av för höga halter av svampen fusuarium (DOM). Men tursamt nog fanns en maskin som kunde kvalitetsbestämma och sortera varje kärna så att friska kärnor kunde tas tillvara, vilket motsvarade 65% av en helt utdömd skörd.

Maskinen, Tri-Q – en svensk uppfinning

BoMill, företaget som ligger bakom Tri-Q startades 2001 av Bo Löfqvist, biokemist med lång erfarenhet inom bland annat kvarnbranschen. Vid 65 års ålder utvecklade han sin idé om hur säd som vete och korn kunde kvalitetssorteras. Idag säljer företaget sina produkter till framför allt Nordamerika men även till flera länder i Europa. Karin Wehlin, som är civilekonom med bakgrund inom läkemedelsbranschen, hjälpte Bomill med kapitalanskaffning 2011 och blev därefter tillfrågad att ta över som VD.

”Många anser att vi egentligen
producerar tillräckligt med spannmål i världen,
men problemet är att vi inte tar tillvara allt.”

Karin Wehlin, VD Bomill

– BoMill började som en lösning och nu har vi hittat problemen som passar vår lösning.

Två av dessa problem har bland annat beskrivits av FN:

  1. Food security: ingen ska behöva gå hungrig. Genom att skilja ut kärnor med god kvalitet i en skörd går det att undvika att hela partier eldas upp för att det anses otjänligt.
  2. Food safety: det vi äter ska vara säkert och fritt från tillsatser och gifter, såsom toxiner som exempelvis bildas av fusariumsvampar.

– När det gäller den första punkten anser många att vi egentligen producerar tillräckligt med spannmål i världen, men problemet är att vi inte tar tillvara allt, säger Karin Wehlin och fortsätter:

– Vad gäller punkt två rör sig den ekologiska konsumenttrenden i vår riktning. Tillsats- och giftfritt ligger ju helt i tiden och dessutom genererar ekologiskt spannmål högre priser. Att då kunna ta fram kärnor med god kvalitet ur en skörd ger en konkurrensfördel.

Ett ytterligare problem som BoMill ser sig ha en lösning på är just relaterad till ekologiskt spannmål, som har en tendens att vara mindre motståndskraftigt mot fusariumangrepp och dessutom har ett lägre proteininnehåll än konventionellt odlat spannmål.

–Det går att adressera genom att sortera skörden i tre kvalitetsfraktioner där premium innehåller de kärnor som har högst protein och gluten, och de kan användas som bästa sortens ekologiskt mjöl eller utsäde, säger Karin Wehlin.

Den sekundära kvaliteten har hög protein- och glutenhalt och kan användas till brödbakning och kärnorna med lägst innehåll framför allt till foder.

– En av våra kunder var tidigare tvungen att köpa ekologiskt gluten eftersom skörden inte innehöll tillräcklig mängd. Nu innehåller den utsorterade premiumkvaliteten så hög andel att det dels går att sälja det mjölet direkt för brödproduktion, dels att det räcker till att tillsätta till de andra två fraktionerna. Det innebär en kostnadsbesparing, konstaterar Karin Wehlin.

När lönar sig investeringen?

– Att införskaffa en Tri-Q innebär en rejäl investering och på frågan om det finns en lägsta gräns för när den lönar sig, svarar Karin Wehlin att det naturligtvis helt och hållet beror på den egna kalkylen.

Om en kund kör Tri-Q 40 timmar i veckan och 50 veckor per år kan maskinen sortera 8000 ton. Om vi går tillbaka till det kanadensiska exemplet där kunden gick från att behöva destruera hela skörden till att kunna återvinns 65 procent betalar sig investeringen på ett år.

– Men det är inte så att ”one size fits all”. Spannmålsvärlden har många rörliga parametrar och producenterna har olika förutsättningar, avslutar Karin Wehlin.

Läs mer

Slätte Gård utvecklas med digital teknik – har investerat i Tri-Q

Slätte Gård utvecklas med digital teknik

Emil Olsson är delaktig i tre lantbruksföretag som tillsammans omfattar 2500 hektar. Halva arealen är belägen i Västergötland på Slätte gård där växtodlingen är ekologisk…